news.bbc.co.uk
BBC News nyhetssajt rapporterar nyheter från hela världen. Mesta fokus ligger på seriösa nyheter, men även mer lättsamma artiklar ges utrymme.
BBC News innehåller också fördjupande artiklar på många teman och inte minst fakta om länder världen över. Text går före bild, men samtidigt rapporteras många nyheter genom videofilmer; både filmade inslag på plats och traditionell TV-sändning med nyhetsuppläsare.
Webbsajtens struktur och innehåll
Den första sidan, ”home page” är indelad i tre fält. I den vänstra kolumnen finns först klickbara sektionsrubriker för olika delar av världen: Afrika, Amerika, Asien-Stilla havet, Europa, Mellanöstern, Sydasien och Storbritannien (UK). Därefter följer ämnesrubrikerna affärsliv (business), hälsa, vetenskap & miljö, teknologi och underhållning, vilka avslutas med en diverserubrik för mer udda och underhållande historier från runt om i världen. Sektionerna UK, Business, Health och Entertainment har underrubriker, medan de stora världsområdena förvånansvärt nog inte har det.
I ett nytt grafiskt markerat område kan man därefter klicka vidare för dels bild- eller ljudklipp, dels se den senast uppdaterade nyhetssändningen, One-Minute World News.
Den tredje avdelningen har rubriker såsom ”Programmes”, ”Have your say” (för läsarnas kommentarer), ”In Pictures” och ”Special Reports”. Särskilt värd att nämnas är landsprofilerna, ”Country Profiles”, där realia om alla världens länder förefaller finns samlade tillsammans med historiska fakta och nyhetsarkiv (se bild nedan).
Längst ner i den vänstra kolumnen finns länkar till andra BBC-sajter såsom sport, vädret, ”on this day” (ett historiskt nyhetsarkiv sökbart på specifika datum), redaktörens blogg och ”BBC World Service” (radiosändningar).
I det högra fältet på sajten finns direktlänkar till topp- och sportnyheter, samt diverse nyhetslänkar från BBC:s radio- och tv-program. Länken till de ”udda nyheterna” såväl som ”Have your say” upprepas här på nytt. Under rubriken ”Most popular stories now” kan man välja att få nyheterna listade efter dels de som mest delats mellan läsarna (en funktion som erbjuds), de mest lästa eller tittade/lyssnade på.
I mittenfältet finns länkar till reportage som presenteras i några korta rader och med bilder i litet format, och under ämnesrubriker som i mycket överenstämmer med de som rubricerats i vänster- och högerkolumnerna.
Överst på sajtens förstasida finns några funktioner för att öka användarvänligheten såsom sökmöjlighet på nyckelord, möjlighet att förenkla grafiken, utforska BBC och prenumera på RSS-feeds. Där finns även en direktlänk till den tidigare nämnda nyhetssändningen och en ”teleprintertext” med senaste nytt. Nederst på förstasidan finns mer information om sajten, och produkter & service där man kan prenumera på nyheter per mejl, i mobilen et cetera.
Sammanfattningsvis kan sägas att sajten är tydlig och läsarvänlig, och ger läsaren flera ingångar (vilket visserligen kanske kan upplevas som lite rörigt till en början, men också minskar risken att man missar vissa områden eller funktioner).
Målgrupper
Målgruppen är den nyhetsintresserade, relativt vane nyhetsläsaren (det finns många vuxna människor som aldrig läser tidningar (eller sajter) såsom t.ex. DN eller N.Y. Times, då deras nyhetsrapportering upplevs som svårläst) och internetanvändaren med goda kunskaper i engelska. Förstagångsbesökaren styrs till den inhemska versionen (Storbritannien) eller den internationella beroende på dennes geografiska läge, men sajten uppger att läsaren närhelst den vill kan välja mellan de två versionerna (vilket jag själv inte lyckats med). Målgruppen är också den som söker världs- mer än inhemska nyheter, vilka i stället får sökas på lokala nyhetssajter.
Bilder och ljud
Stillbilder är inte i fokus på BBC News. De är få och små, men förefaller vara mycket väl valda (ofta är de en bild ur tillhörande videoklipp). Bildkvaliteten är trots formatet god, bilderna klickbara och försedda med bildbeskrivning (som syns då man för muspekaren över dem). Om de relativt få och små bilderna uppfattas som negativt eller positivt är upp till den enskilde läsaren att avgöra. Fördelen är en snabb uppladdning och att textfältet inte splittras, nackdelen är att långa textstycken kan upplevas som tråkigare. Endast i undantagsfall lämnas bildkällor, och fotograferna är anonyma.
På BBC News finns mycker rapporterat i ljudfiler och videoklipp, många gånger kombineras texterna med dessa. Mediet tillåter här att alla de olika slags nyhetsrapporteringer vi är vana vid (text, radio, TV) samlas på ett ställe. Kvaliteten på de inslag jag granskat håller godtagbar eller hög kvalitet, dock störs jag av den reklam som föregår One-minute News – önskar man en snabb minutrapportering är några sekunders reklam störande.
Formgivning
Formgivning tillsammans med innehåll signalerar seriositet och det snabba nyhetsflödet ger läsaren en känsla om att här blir man uppdaterad om det allra senaste. Avsaknaden av stora bildannonser (endast några få google-ads finns i textformat längst ner i högra hörnet) eller störande pop-up-fönster ökar trovärdigheten; nyheter är vad det handlar om och läsaren lämnas i fred med sin nyhetsläsning. Webbsidan är också mer överblickbar än de flesta svenska nyhetssajter då förstasidan är så pass kort.
Texterna
Texterna förefaller vara objektiva (även om en närmare textanalys skulle kunna visa att så inte är fallet, då alla texter förstås har en avsändare och inbyggd ideologi av något slag). De är i huvudsak opersonliga och mer deskriptiva än argumenterande vilket kanske förklarar varför jag som är van vid svenska tidningsmedia saknar skribenternas (såväl som fotografernas) namn; nyhetsrapporteringen påminner mer om TT:s nyheter än om dagspressens nyhetssajter.
Texternas längd varierar från de mycket korta till de mycket långa och mer uttömmande. De är skrivna med en emfatisk disposition, helt i överensstämmelse med den journalistiska skolan. Artiklarna delas upp med hjälp av mellanrubriker för att vara mer överskådliga, och ofta kompletteras texterna med faktarutor.
Rubriker och länktexter
Rubrikerna är korta och informativa, långt ifrån sensationsökande. För en ovan läsare (eller non native-speaker) kan de förekommande förkortningarna (se bild nedan) möjligen orsaka lite huvudbry (som i övrig engelskspråkig press).
Några länkar insprängda i texterna har jag inte kunnit hitta, men däremot förekommer ofta länkar till vidare läsning, ett mycket förnämligt och informativt inslag som ger läsningen på nyhetssajten ett mervärde (se exempel nedersta bilden).
Clinton "dons"
Omdöme
BBC News är en informativ och användarvänlig nyhetssajt som jag ger betyget 8 av 10.
Nyhetsrapporteringen upplever jag som mycket trovärdig och som informationskälla är den mycket imponerande med all bakgrundsinformation och fördjupning. Sajten kan läsas både för de dagsfärska nyheterna såväl som för alla faktauppgifter i ”kunskapsbanken”. Minus för sajten är det opersonliga anslaget och avsaknaden av dagstidningarnas ledare och debattsidor. Med mer rapportering från världen utanför Storbritannien – där stora delar av världen inte pressas samman under en rubrik (som t.ex. Asien) - skulle sidan vara än bättre.
Övriga synpunkter
En jämförelse mellan BBC News och dagstidningarnas nyhetssajter ger en något skev jämförelse. Om man i stället tittar på de nyhetssajter som skulle kunna sägas vara BBC News svenska motsvarigheter inser man till fullo hur välarbetad och innehållsrik sajten är. Jämför själv:
För alla som bor i lägenhet och längtar efter en egen grön oas –
här kommer några tips för er med balkong och gröna fingrar som kliar!
Låt dig inte hindras av att du saknar trädgårdsland. Längtar du efter att stoppa fingrarna i myllan, peta ner några frön eller till och med sätta en potatis – så gör det! Har du inte tidigare tänkt på hur mycket det går att odla på liten yta och många meter över marken, så låt dig nu inspireras. Här följer tips och många länkar till en mängd informativa sajter om hur man gör:
Odla på höjden! Klicka för boktips från Göteborgsposten.
Odla på höjden! Klicka för boktips från Göteborgsposten.
Tänk i kubik i stället för kvadrat(meter)
Traditionella balkongblommor i all ära, men det finns mer än balkonglådor med pelargoner. Nöj dig heller inte med en låda på balkongräcket och en ampel på väggen. Låt krukor i olika storlekar och på olika höjder breda ut sig över hela balkongen! Låt de stora krukorna stå på golvet, de mindre på piedestaler (upp- och nervända papperskorgar går också bra) eller på stegar. Krukor som fylls med allsköns blommor, kryddor, grönsaker och bär!
Men innan du börjar: Har du ett tråkigt betonggolv kan det vara en bra idé att göra det lite trevligare med trasmattor, mattor av sjögräs eller trätrall. Mesta trädgårdskänslan får du kanske med ett grönt konstgräs. Läs om hur andra tänker om detta i ett forum för trädgårdsintresserade på odla.nu – golv på balkongen.
Blomsterprakt på balkong
Blommor
Blommor måste väljas med tanke på sol och skugga på din balkong, och hur mycket du är beredd att vattna. Du kan också välja mellan ettåriga växter och perenna – de sistnämnda minskar kostnaden på lång sikt men kräver lite pyssel med övervintringen. Mer om hur du bäst får växterna att överleva vintern kan du läsa i denna artikel från Aftonbladet.
Både plantskolorna och fröpåsarna upplyser om vilka växter som passar bäst på just din balkong, och sedan finns det förstås en oändlig mängd information på nätet! Ett av mina egna tips är kärleksörten – en makalös överlevare trots många års misskötsel! De dekorativa gröna bladen kommer tidigt, och den vackra blomningen räcker sedan länge. Dessutom kan blommorna sedan torkas och tas in till vintern. Läs mer om den på mobacke.se , där du även kan läsa om andra perenna favoriter.
En bra sak att tänka på för den som helst inte delar sin balkong med bin och getingar är att inte välja doftande växter – det är just de som drar dem till sig. I stadsmiljö brukar surrande och stickande insekter dock vara ett mindre problem – kanske räcker det med att ställa de smarrigaste blommorna i ena änden av balkongen, medan du själv håller dig till den andra. Att inte vifta är också ett bra sätt att inte bli stungen!
Odla.se har många tips, bland annat dessa:
Klicka på bilden för att läsa mer om odlingslådor
Klicka på bilden för att läsa mer om odlingslådor
Grönsaker och bär
De flesta grönsaker som går att odla i trädgården går också att odla på balkongen – så länge krukorna är stora och jorden väl gödslad. Glöm bara inte att det soliga dagar krävs mycket vatten, kanske flera vattningar per dag. Bra kan vara att mildra det starkaste solskenet med parasoll.
Sallat och andra bladväxter sägs vara den grönsak som ger mest avkastning. Läs mer om detta i DN:s artikel.
Till och med potatis går att odla i mindre skala. I stora 10-litershinkar sätter du en till två potatisar och upp emot 2 månader senare har du tiofalt så mycket färskpotatis att servera till sillen! I denna artikel från Expressen kan du läsa om hur du går tillväga.
Bild från plantagen.se
Saftiga bär att mumsa på i solstolen ger verkligen en riktig sommarkänsla! Jordgubbar och smultron går bra att odla i kruka, och du hittar dem lätt hos närmaste trädgårdsmästare, eller på Plantagen till exempel.
Vad man behöver tänka på:
(Källa: bakker.se)
Färska örter på balkongen - och till matlagningen
Färska örter på balkongen - och till matlagningen
Kryddor
Mer ”valuta för pengarna” än vad man får för egenodlade kryddor är svårt att hitta! Förutom den sköna känslan att krydda sin mat med färska kryddor får man njuta av dess doft när man slår sig ner i sin lilla gröna oas. En väldoftande lavendel rekommenderas också! Stick ner handen, känn på bladen och lukta sedan på din hand – en ren njutning!
- På blomsterlandet.se kan du läsa mer om lavendel på balkongen.
- Råd om kryddor från en expert, Niklas från ”Niklas mat” på tv, kan du läsa här på SVT:s hemsida.
- Läs också mer om kryddodling på Nooras Örtagård – Odling av örter.
För den bekväme
Vill du göra det riktigt enkelt köper du färdiga såmattor och odlar lätt ett helt grönsaksland: välj mellan runda och avlånga såmattor, och mellan ruccola/salladslök, blom- och kryddmix, rädixmix och många fler sorter. Läs mer om ”Lord Nelsons” såmattor på odla.se!
Växthus
Väggväxthus för balkong (klickbar länk)
Även för balkongen finns det mindre växthus för den som vill satsa ordentligt på sin grönsaksodling (och har en större balkong). Väggväxthuset på bilden kommer från Berg & Nycander, det lämpar sig för plantor, frön och tomater och säljs bland annat av Coop Bygg . Det kostar förstås en slant, men blir för den riktigt entusiastiska balkongodlaren billigare än att glasa in hela balkongen.
Citronträd
Citronträd
Träd och buskar
Kanske tycker du att den riktiga trädgårskänslan inte infinner sig utan träd och buskar? Så bra då att även detta går att ordna i din lilla oas! Allt ifrån syrén och hagtorn till oliv- och persikoträd kan du odla på din balkong, om läget är det rätta och du tar ordentligt hand om dem inför vinters kyla.
- Här hittar du tips på bra trädväxter från SvD: trädgårdsexpert.
- På trädgård i fokus hemsida ger läsarna tips om hur man bäst sköter ett citronträd.
Fler länkar om balkongodling:
- Om att odla med särskild tanke på hälsan kan du läsa på nyfikenvital.se
- Många tips för balkongodlaren hittar man på odla.nu – balkongoldingsforum.
- Smarta tips för balkongen hittar du på Aftonbladet/Hem och trädgård.
- Diverse tips om att odla på balkong hittar du i ett diskussionsforum på alternativ.nu
- En privatblogg med tips utifrån egen erfarenhet av att odla på 5 kvm: Balkonglådan – odling & inspiration.
Lycka till med din balkongträdgård! Och kom i håg: ”en trädgård är en vän du kan hälsa på på när som helst” (Sydney Eddison)! Glöm heller inte att ”har du en trädgård och ett bibliotek, då har du allt du behöver (Marcus Tullius Cicero)!
Så slå dig ner på din balkong, njut av jordens frukter och av en god bok – i stilla ro i din egen gröna oas!
handlar om att skriva en artikel, riktad till en facktidningswebb på något av följande ämnen:
1. Bästa tipsen under båtsommaren — för dig med egen båt (till batnytt.se). Alternativ kan vara cykeln, motorcykeln, veteranbilen, helikoptern, eller annat fordon.
2. Så gör du din hund (katt, marsvin, eller annat animaliskt) sommarfin. Till en husdjurstidnings webb.
3. Sommarens bästa trädgårdstips — till en trädgårdstidning.
Texten ska vara minst 4000 tecken lång (högst 8000).
Måste erkänna att jag inte riktigt går igång på något av ämnena, men jag väljer nr 3. Det svåra är att ha något att säga, märker jag när jag satt igång. Vad vet jag om trädgårdstips? Jag hittar massor av sajter som vet ALLT om ämnet, men jag kan inte förmå mig till att plocka ut viss information och låtsas göra den till ”min egen”. I ställer väljer jag att låta artikeln mer bli ett informativt inlägg om var man kan läsa mer.
Vad har Astrid Lindgrens Bullerby-böcker betytt för idylliseringen av livet på landet, tro?
Funderar du på att flytta ut på landet? Det är du inte ensam om – för många, inte minst småbarnsföräldrar, är det en stor dröm. Ensam kommer du heller inte vara sen – när du ångrar dig! .
Så tänk efter en gång till innan du bestämmer dig för något som många före dig redan bittert ångrat.
Det brukar vara när barnen kommer som tanken på att bo på landet infinner sig. Barnen ska få springa fritt fram bland blommor och blader! De ska andas frisk luft och få gå i mindre skolor! Livskvalitet är vad det handlar om, säger de frälsta.
Idyllen är en bluff
Tomtebolycka (ung. idyll och trevnad i hemmet). Uttrycket kommer från den naturromantiska värld Elsa Beskow tecknade i barnboken "Tomtebobarnen"
Sedan finns det de som avslöjat bluffen – som synat idyllen närmare i sömmarna och kommit fram till att den där tomtebolyckan vid naturens hälsokälla, den finns inte. Inte annat som en dröm som man vaknar upp ur strax efter det att man lämnat bostaden i stan (som låg nära till allt som civililisationen har att erbjuda), och köpt kåken i Bullerbyn (med oljepannan som går sönder första vintern).
..
Mycket att göra, mycket att köpa
Efter husköpet inser man snart att man blivit mer husslav än fri. Fasaden ska målas, taket lagas och gräset klippas. Dyrt blir det också med alla prylar som måste köpas: stegar, takpannor och gräsklippare. Och då har vi inte inte ens kommit in på alla oväntade extrautgifter såsom vattenproverna på brunnsvattnet (vid den ihållande magsjukan), eller för reservaggregatet (när elstolparna blåsts ner av stormar).
.
.
.
Många mil och timmar bakom ratten tråga mil bakom ratten – varje dag
Ja, så sitter man alltså där. Långt ute på landet. Förutom när man är ute och åker, förstås. Vilket man ju gör mest hela tiden. Sitter i timmar i en av familjens två bilar (ett måste) och kör 6,9 eller 14 mil tur och retur till jobbet varenda dag. Medan arbetskamraterna i stan ännu sover, eller leker med sina barn i stadsparken. Och sen in till stan på helgen för en helnykter kväll på krogen (på grund av alla milen hem). Mätt i magen, men väldigt törstig.
Har man tur blir man fri – någon gång
Ungdomens mötesplats
Har man tur kommer man loss när barnen blir tonåringar och ledsnar på att bo där det inte finns annat att göra än köra moppe på grusvägarna, eller hänga utanför det nedlagda Konsum. De vill slippa sitta i timmar på skolbussen till högstadieskolan eller gymnasiet. De vill slippa bli nördar på vad man nu kan nörda in på i ensamheten på vischan. I bästa fall på datorer om man har bredband (vilket förstås många på landet saknar). På traktorer. Eller på att skjuta försvarslösa älgar och ekorrar. De vill in till stan och träffa folk!
Lurad
Med lite hjälp av förnuftiga barn har man då bara ha slösat bort sisådär en 13-14 år av sitt liv på en falsk dröm. Slösat fritid och pengar på staketet man var tvungen att bygga när det visade sig att ”springa fritt” var livsfarligt bland grusvägarnas skogsrallyn, de bottenlösa skogstjärnarna och grannens dynggrop. Lurats på det ”hälsosamma livet ” när man andats in den giftiga röken från den öppna spisen. Eller frusit och svurit under de (visserligen lite vitare) vintrarna när man snöskottat sig till ryggskott.
Den härliga civilisationen i stan
Har man tur så hittar man en köpare (som vill göra precis det man nu själv önskar man hade ogjort) och får återanvända till civilisationen! Där man har nära till allt och bensinräkningen krymper till en tiondel. Och där grannarna knappt vet vad man heter och bara nickar åt en i trappen. Till skillnad från de gamla grannarna på landet som visste allt det man inte ville att de skulle veta om en – och som dessutom klev rakt in om de ville veta mer.
..
* * *
.
Härligt eller förfärligt?
För eller emot? Kolla in diskussionerna på dessa forum (öppnas i nytt fönster) :
* Byggahus.se – Stan eller landet
* Alternativ.nu – Stan vs landet?
…
.
.
жизни в стране (Livet på landet)
Livet på landet är (åtminstone) bättre i rika EU-länder än i fattiga. Det visar en europeisk undersökning om livskvalitet. (Klicka på länken nedan, den öppnas i nytt fönster.)
* Trivs folk i EU bättre på landet eller i stan?
.
.
Tupplur
Envisas man trots allt med att livet på landet är ”the real thing” så kan det kanske bero på naturens läkande krafter. Att påta i trädgårdslandet ger oss nämligen ren vila. Det visar en studie av rehabiliteringen av utmattningsdeprimerade. Läs vidare i DN:s artikel ( i nytt fönster):
* ”Terapiarbete i trädgården ny chans för utbrända”
Den andra texten ska vara ett debattinlägg. En tes ska drivas utifrån en tänkt målgrupp: aftonbladet punkt se:s publik.
Jag väljer ett av tre ämnen, det om att bo på stan eller landet.
Evert Taube dyker efter kompisen Charlie Barr som förirrat sig bland tången
Charlie Barr var eldare till sjöss på den tiden då livet ombord var lika hårt som kolet var svart. Lönen var usel, arbetet tungt och skeppskosten bestod mest av konserver och kex. Inte konstigt då att tröttheten ibland tog ut sin rätt. Men en gång höll en tupplur på att innebära slutet; Charlie hade just bett sin sista bön när en hacka gav honom en ny chans!
Jag träffar Charlie Barr i hans husbåt. En gammal sjöman som har historier lika många som maskorna i fiskenätet som hänger på tork på relingen.
Han har seglat med britter och ”yankees”, såväl som med tyskar och portugiser. Oftast mellan England och Spanien på de hårda farvattnen i Biscayabukten.
- Jo, du, det var tider det! Hårt arbete, men livet på land var inte lättare!
Svält och whiskey
Charlie Barr drar sig till minnes hur det var att som sjöman gå utan hyra, då när det förra seklet var ungt. De två punden i hyra, de levde man inte länge på när man kom i land. Utan möjlighet att mönstra på igen väntade svälten.
Sitt livs till sjöss började Charlie på en trålare som gick till Aberdeen. I den skotska hamnstaden låg Aileen Allannah. Båten var fylld till bristningsgränsen med stenkol och koks, och besättningen fick tränga ihop sig två i var koj.
- Det var dåligt med käket men chiefen var bra, så vi höll alltid ’steamen’ på toppen, skrockar Charlie. Kapten bjöd på whiskey var fjortonde dag, det var nyttigt, sa han, för kroppen!
Syndastraff
Charlie mönstrade, trots whiskeyn, snart av. Och hamnade ur askan i elden, som det visade sig. Ombord på Bermudas var kolet som snus eller finmalet krut, och eldarna fick jobba hårt för att hålla ångan i maskinen uppe. Blöta av svett var de, och svarta av sot.
- Det var ett syndastraff, mullrar Charlie. Vi fick släjsa och raka i ett, och slagga två gånger på vakten till slut. Man får inte vara varken dum eller lat när man eldar i pannorna! Och som vi hatade matroserna som inte kunde styra! De slingra runt på Biscay, och vi trampa i glödande slagg och elda på!
En kvinna i hamn
I Valencia hade Charlie fått nog och smet iväg med sin sjösäck. Tröttkörd och tunn som ett rakblad. Med mandolinen i handen och finklädd från topp till tå träffade Charlie snart en flicka. Hos henne stannade Charlie en tid, hon lagade kyckling och tog hem viner från baren där hon sjöng. En rar flicka, men i takt med att Charlie fick hullet och krafterna tillbaka kom också längtan att åter igen ge sig ut till sjöss.
- Har man en gång varit till sjöss är det svårt att stanna i land. Det är en särskild livsstil, den går en i blodet. Hårt arbete, men också chansen att se världen och träffa nya vänner!
Levande kokt
Men hur var det nu med den där gången som höll på att bli Charlies sista? Jo, det var den gången ångpannorna hade gjorts rena och Charlie somnade i en kittel. För sent märkte han att manluckorna stängts, vattnet skruvats på och kamraterna hans börjat elda på underifrån. Medan vattnet steg insåg Charlie att här var det hög tid att läsa en bön, för snart skulle han vara levande kokt!
Plötsligt knakade det till ovanför honom, och en kamrat som öppnar luckan skriker: ”Herre Gud, här är Charlie ju kvar med min hacka!”
- Haha, han var skotte, you know, och var mer orolig för sin jädrans hacka än för mig! Men det gav mig en chans, det gav mig min chans att komma levande därifrån!
Kul uppgift! Skriver den redan på måndagen, men lämnar jobbet att korta ner den till 3 000 tecken till en annan dag.
Varför måste man alltid fatta sig kort? Jag är en sån som nästan kan få tillbringa lika mycket tid med att korta ner, som det tog mig att skriva texten.
Jaja, jag vet att less is more, och att det stämmer inte minst när man skriver. Men någon gång hoppas jag hamna i ett sammanhang där mottot är ”ju långrandigare desto bättre”!
På tal om själva uppgiften; att skriva om en låttext till en intervjutext. Rolig idé, som sagt. Tror jag för skojs skull ska göra någon mer sådan, någon gång. Och vilken bra uppgift att använda i den egna undervisningen! Kan ju dessutom varieras i det oändliga, tänker jag mig! Både kreativt, språk- och skrivutvecklande, bästa möjliga kombination!
Sommarkurs: skapa din egen blogg.
Mm, nu har jag gjort det. Har ännu ingen aning om vad jag ska skriva om här. Men alltid blir det något – det ska bli spännande att se vad.
